Lite blandat

Här är lite blandade bilder från den senaste tiden:

Hanna har fått eget rum. Hon älskar sin nya kuddhörna och att sitta där och läsa böcker. Gärna själv, men allra bäst är det förstås om någon läser med henne! Här är det både superbrorsan milo OCH bästa mormor som vill vara med. Högvinst!

Luciatåg på förskolan. Milo är högst upp till vänster. Han sjöng och sjunger dessa sånger många gånger om dagen. "En sockerbagare", "Goder afton", "Sancta lucia" och en vers om advent.

Moster Anja och kusin Elise var också med och tittade på luciatåget.

Och så en till bild från båtresan. Bus i hytten. :-)

Båtresan

I torsdags tog vi färjan till Helsingfors. Milo älskade båten, han ville bo där i minst 14 dagar sa han. Där fick man nämligen köpa godis på en torsdag, spela tv-spel, leka i bollhav, dansa på discot, krama mumintrollet och skaka hand med jultomten. Hanna verkade också gilla läget, särskilt bollhavet och alla trappor.

Jag vill ha...!

Önskelistsverkstad pågår. Ständigt. Milos största fundering just nu är hur tomten ska lyckas bära alla hans paket.

En tur till parken

Vi tog en förmiddag i parken igår. Det är inte så ofta vi går dit, kanske någon gång i månaden. På vägen dit gick vi genom den lilla skogen bakom vårt hus. Där hälsade Milo på alla träd och skakade hand/gren. Det tog alltså något längre tid än beräknat...

Framme i parken var det gungan som hägrade för Hanna. Milo gjorde fart. Det var svårt att avgöra vem av dem som skrattade högst.

Sen var det dags för hinderbana med tillhörande piratskeppsmast. Den är lite krånglig att klättra upp i....

Men till slut kom han upp! Det var väl ingen konst?

Det fanns iallafall en imponerad publik nere på marken.

Sen gick vi hem och åt riskaka. :-)

Allhelgona

Traditionen bjuder ett besök på skogskyrkogården under allhelgonahelgen. Jag och Milo var där och tände ljus med kusiner Elise och Stina-lisa, mostrar Anja, Elin och Lotta samt morfar Per.

Dessförinnan hann vi med ett besök på ishallen där Milo och pappa övade skridskoteknik medan Hanna övade gångteknik med mig på läktaren.

Hannas hobby

Något annat Hanna gör är att ta av strumporna och att klättra. Hon är överallt hela tiden. Hon kämpar tills hon lyckas. Här försöker hon komma upp på Elises pall.

Snart kommer det!

Hanna vill allt oftare gå och hålla i nån av oss med bara en hand. När vi släpper sätter hon sig ner försiktigt och kryper vidare...
Fortsättning följer.

Helgen

Här är en kort rapport efter helgens strapatser. I fredags hade vi kusinövernattning hos Elise med moster Lotta och Stina-Lisa. Gästuppträdanden fanns också av moster Elin, morfar Per och mormor Solveig. Vi var bl a i parken och lekte massor i Elises rum förstås. Idag har vi först haft gäster i form av Linnéa och Sofia, sen blev det aktiviteter då Milo hade både gymnastik och skridskoskola. Nu har vi just tagit ett bad tillsammans och snart dags för sängen.
Hej hej!

En ettåring!

Jajamen, visst har Hanna fyllt ett år! Av olika anledningar har jag inte haft möjlighet att lägga in bilder från detta förrän nu, trots att det faktiskt var tre veckor sen... Men bättre sent än aldrig!

På födelsedagen kom Lotta och Stina-Lisa över. Barnen badade i badkaret, en av Hannas absoluta favoritsysselsättningar. Stina-Lisa som har dusch hemma, var något skeptisk.

Efter badet blev det bus i dubbelsängen. Superkul!! Det tyckte till och med Stina-Lisa.

Nästa dag kom först farfar, farbror Tomas och Annika och fikade. Då tog vi inga kort för vi glömde helt enkelt bort det. Men lite senare på dagen kom Linnéa, Sofia och Noel på besök. Då blev det fika igen, med chokladkaka, kex och saft.

Hanna spanar in de läckra kakorna...

Nästa dag var det dags för ännu mer ståhej! Då kom morfar, Elin, Anja, Elise, Sara, Peter och Lovis! Det fikades (så klart) och lektes en massa i Milos och Hannas rum. Dessutom ville flera av gästerna prova synthen...

Som sagt, nu är hon ett år och tiden flyger fram. Det mest intressanta för Hanna just nu är att packa väskor, rasa duplotorn, dansa, läsa böcker och sjunga. Sen är som vanligt allt som Milo gör allra mest intressant.

Och sen brukar alla fråga: "Kan hon gå än?". Svaret är nej. Förvisso tror jag att hon skulle kunna, om hon hade lust. Hon går stadigt och håller i en hand, men så fort man släpper taget sätter hon sig på rumpan och kryper istället. Men det kommer när det kommer.

Show!

I söndags var vi hos Sofia och hennes familj. Plötsligt tisslades och tasslades det enormt från Sofias rum och uppmaningen "ni får inte titta och tjuvlyssna!" ropades till oss i vardagsrummet. Sen blev det SHOW! Klädbyten, dans, sång och teater i flygande fart. Undrar vem som skrattade mest, publiken eller artisterna?

Gå på besök

Idag var jag och Hanna hos kusin Stina-Lisa och moster Lotta hela dagen. Vi fikade och lunchade. Och lekte. Massor.
Några bilder från dagen:

En jättebra dag var det. Kusiner, det är fina grejer det!

Fotografen

Milo har länge gillat att vara bakom kameran. Dock är min kamera stor och ganska tung vilket försvårar hanteringen. Nu har han upptäckt hur lätt och roligt det är att fotografera med min telefon och det gör han så fort han kommer åt.

Här är några av hans bilder.

För så har piloter.

Milo byggde en maskin i vardagsrummet, det var en tjusig sak med telefon, presentsnöre, äggklocka och växelspak i form av en slev. "Jag är pilot på den här farkosten. Men om man är pilot måste man ha overall!" Vilken tur att vi hittade vinteroverallen i ett skåp där den bara låg och väntade på snön. Milo blev mycket nöjd och var noga med att ha luvan på.

"För så har piloter", förklarade han.

PS. Tyvärr vet jag inte hur man gör för att det ska gå att ladda upp stående bilder från telefonen, så ni får stå ut med att lägga huvudet på sned. DS.

Heaven on earth

Här kommer lite bättre bilder från Skara sommarland.

Sofia och Milo ser på piratshowen, som faktiskt var riktigt bra och mycket spännande. Milo som redan innan det var väldigt intresserad av sjörövare, skattkartor och piratskepp fick mycket vatten på sin kvarn.
Showen innehöll mycket simhopp och akrobatik.
Härligt med vattenrutschkanor i olika storlekar. Den här blev Milos favorit, lagom lång och lagom mycket pirr i magen.

Det finns väl ingen som känner Milo som trodde att han bara skulle gå förbi en sån här fantastisk grävskopa??

Och karuseller... karuseller i mängder! Milo verkar ha ärvt mammas karusell-nerv, han vill åka allt och så många gånger som möjligt. Och han skrattar så han kiknar. Här skrattar Sofia och Linnéa med honom, som synes.

Sofia och Milo ute på sjön i varsin gigantisk plastboll.

Glada miner!

Milo tjatade hela första dagen om att få åka radiobilarna, och jag informerade trettielva gånger om att han var för kort (man måste vara 120 cm). Tills jag såg på kartan att det fanns "mini-radiobilar" där man bara behövde vara 100 cm! Vilken lycka när han nästa dag kunde åka dem...

Tåget måste man ju också åka. Det gick runt hela sommarland och var det enda som pappa vågade åka... :-)

Milos favorit: slänggungan.

Ja, kort sagt hittade Milo himmelriket på jorden i Skara.

Men Hanna då? Jo, hon hade också mycket roligt på sommarland. Gunga, det är ju hur kul som helst.

Och att prova att klättra i trappor. Upp och ner för första trappsteget, många gånger om.
Ska jag våga mig högre upp?

Fascinationen av att titta på storebror som åker radiobilarna...

När blir det min tur?